PRESSMEDDELANDE från Fiskbranschens Riksförbund:

När man räknar klimatavtryck per näringsinnehåll istället för per kilo har den odlade laxen lägst klimatavtryck.

Statliga RISE Research Institutes of Sweden har gjort en vetenskaplig sammanställning om olika aspekter av odlad lax på uppdrag av Fiskbranschens Riksförbund. Ett av rapportens syften är att ge en aktuell bild av forskningsläget kring hur klimatsmart det är att äta odlad lax. Rapporten visar att odlad lax har lägre klimatavtryck än andra europeiska animalier.

Över 95 procent av den lax som äts i Sverige är odlad i Norge. Rapporten från RISE slår fast att norsk odlad lax har lägre klimatavtryck än animalier producerade i Europa och mycket lägre klimatavtryck än svenskt nötkött. Däremot är laxens klimatavtryck något högre än svensk kyckling och gris.

– När man räknar klimatavtryck per näringsinnehåll istället för per kilo har den odlade laxen lägst klimatavtryck. Detta på grund av sitt höga näringsinnehåll. Flera av de näringsämnen vi får i oss genom att äta lax, exempelvis vitamin D, jod, selen och omega-3 fettsyror, finns inte alls eller i lägre halter i annan mat, säger Friederike Ziegler, forskare vid RISE och en av rapportens författare.

Fodrets sammansättning och mängd avgör den odlade laxens klimatavtryck. Ungefär 30 procent av fodret i den lax som odlas i Norge kommer från marina råvaror som fiskmjöl och fiskolja medan 70 procent består av vegetabiliska ingredienser såsom soja, solrosor, raps, majs, bondbönor och vete.

– Det finns många påståenden och åsikter om odlad lax. Därför är RISE:s forskningsrapport extra viktig. Det är också glädjande att odlad lax står sig starkt klimatmässigt i relation till andra animalier. I dagsläget äter endast en av tre svenskar fisk och skaldjur i nivå med Livsmedelsverkets rekommendationer på två till tre gånger i veckan. Skulle fler svenskar oftare byta biffen mot lax skulle det göra gott både för klimatet och vår hälsa, säger Krishan Kent, ordförande i Fiskbranschens riksförbund.

Läs hela pressmeddelande HÄR.
Läs hela forskningsgranskningen HÄR (PDF, 3MB).